Träffat T på sjukhuset och det dåliga samvetet

Hej

Har i dag äntligen fått träffa T på sjukhuset, lagom hög på morfin var han.
Han hade så ont, han fick resa sig upp och prova gå lite, det var hans andra runda för idag.
Första gången hade han fått så ont så att han hade nästan svimmat och nu när han testade så hade han så ont så att han började kasta upp.
Det sökte mig ordentligt att se att han hade så ont, man vill bara hjälpa honom och ta all smärta ifrån honom.
Men jag fick lugnat mig i det tysta och kände att jag började bli stabil igen.
Jag stannade inte så länge idag ville att han skulle få sova och samla kraft.
När jag hämtat barnen fick det bli familjepizza, orkade bara inte laga mat och med 4 trötta barn så var det en bra utväg.
Men mitt samvete gnager mig ordentligt, jag hinner inte träna och jag orkar inte tänka på maten.
Vill bara att jag och barnen ska få något i mig.
Saknar träningen, men det finns inte utrymme för det också nu....
Nu är det samla kraft.
I morgon hoppas jag på ett trevligt möte innan jag träffar T.
Men jag får bli tränad, utvilad och vacker nästa år istället.