Fredagsmyset är igång

Har äntligen fått sätta mig ner, har fixat lite med julstjärnor och annat idag. Nu känns det som att julen kan få komma. Ska bara få huset julstädat ordentligt också sen så.
I dag var vi och besökte en fin kvinna, en fantastisk kvinna.
Hon och hennes man är vänner till mina svärföräldrar men hon har behandlat våra barn hela tiden precis som även de är deras barnbarn.
Och nu när hon precis skulle börja sin härliga pension tillsammans med sin man, då tar Cancern över henne. Så efter två stora operationer ska hon nu gå in i cellgiftens värld.
Det gör mig så ledsen.
Men det påminner mig igen, att leva varje dag och njuta med de som betyder något.

Mammaboosten 2014 Malmö

God kväll
Då är det äntligen torsdagskväll och första kvällen på denna veckan som jag får vara hemma hos min familj.
M har avslutning på gympan så T och E är med henne och jag och grabbarna är hemma och myser.
I går var jag på Mammaboosten som sida familjeliv fixar, de samarbetar med Apollo, Lindex och Oriflame.
Så vi var 12 mammor som passade på att ge oss ut i går och först var vi och åt mat och sen begav vi oss till Slagthuset i Malmö och minglade runt för att sen gå in och sätta oss och lyssna på Hanna Hedlund, Martina Haag och Mikael Södeman som alla boostade oss mammor på olika vis.
I pausen var det choklad från Anthon Berg och härligt bubbel och ännu mer mingel.
Med mig hem hade jag en härlig fylld Goodiebag.
Boost och härlig kväll men väninnor var precis vad jag behövde, men när jag kom hem och såg mina fina små hjärtan och T så inser jag hur lyckligt lottad jag är.

Foto: Mammaboosten

En söndag som jag längtat efter

Efter vårt långa samtal i går som jag och T hade, så vaknade han upp som sitt vanliga själv i morse.
Så mycket sig själv man nu kan vara när man har Cancer.
Men han förstod hur jag kände och ibland behöver man att någon annan säger till en och det är viktigt att man pratar med varandra.
Det är klart att jag har förståelse för honom även om jag aldrig kan fullt förstå honom, eftersom jag inte haft Cancer.
Men man måste fortfarande få berätta hur man känner och det är viktigt med närhet och kroppskontakt .
Så mannen begav sig iväg i morse med tjejerna på simning och under tiden började jag att städa här hemma.
När de kom hem så ringde vår vän och frågade T om han ville åka och fika, och det är ju klart att han ska!
Så mannen har varit i väg på roligheter idag och träffat folk och fått vara social och jag har städat och tvättat och lagat Kalops.
E har varit iväg på Emporia hela dagen med en kompis och hennes familj och kom nästan precis hem.
Det som hon hade letat mest efter var något att köpa till mig för sina egna pengar, så hon kom hem med ett par öron hänge som hon själv valt.
Nu sover de små och tjejerna ligger i sina sängar och tittar på tv.
Nästa vecka kommer jag att vara borta tre kvällar så nu ska jag krypa upp i soffan med T och bara mysa.
Så detta har varit en helt perfekt söndag .

Min hjälpreda idag

Vitchokladkladdkaka med saffran och Lingongrädde

Avslutningen på vår trerättersmiddag i går bestod av Vitchokladkladdkaka med Lingongrädde
Och jag måste bara dela receptet här för den var så otroligt god !

Vitchokladkladdkaka med saffran

200 g vit choklad

200 g smör

0,5 g saffran (1 påse)

3 ägg

2 1/2 dl strösocker

2 dl vetemjöl

florsocker

Smält smöret i en kastrull. Ta från värmen och tillsätt chokladen och rör om tills den smälter och tillsätt saffran. Rör i hop socker och mjöl och häll i chokladsmeten. Tillsätt äggen och rör smeten smidig. Häll sen smeten i en smord och bröad form med löstagbar botten.

Grädda i nedre delen av ugnen 20-30 min 175 C (den ska vara rejält kladdig, den sätter sig när den kallnar sen). Låt kakan svalna och ställ i kylen (gärna över natten).

(källa: www.matplatsen.net ) 

Så om ni vill bjuda era nära och kära på något riktigt gott så kan jag varmt rekommendera denna i dessa jultider. 

Att uppleva olika

I går var vi bortbjudna på fredagsmiddag, så lyxigt att slippa laga mat i bland.
Det är sådana saker som får mig att vara så tacksam för våra fina vänner.
Fick även reda på igår att min fina svärmor kommer att ta hit en firma som ska städa hela vårt hus inför julen.
Detta gör att jag kan direkt släppa den stressen.
Jag vill ju fortfarande att våra barn ska får en fin jul och pyntat i huset.
T har varit borta ett tag, och då menar jag i tanken.
Han är glad och sig själv när vi är med våra vänner på andra platser än hemma, som igår och förra lördagen när vi var på fest.
Men när vi är hemma går han in i sig själv och skrattar inte, är jag inte hemma så ringer han och jagar mig.
Det är nästan som att leva i ett dåligt förhållande.
På något sätt har jag gått in i ett vakuum och försöker att leva livet som vi gjorde innan, jag jobbar,tränar och försöker få ihop vardagen.
Han är inte där, jag frågade honom rakt ut i dag om han känner sig deprimerad.
Och det gör han, han vill också komma in i vardagen.
Börja jobba och känna att han kommer i gång precis som vi andra.
Han orkar inte, han är totalt slut, men jag vill att han ska börja i alla fall ta sig hemifrån och bryta lite.
Jag försöker att få honom att börja prata med någon om det.
Det är inte lätt att vara den som är anhörig att tvingas lite leva två olika liv.
Jag släppte mina känslor på hästryggen i dag så himla skönt.

Snart är det dags för lördagsmiddag med mys , tre rätters, hyrfilm och godis...nästan som vanligt.

Att ta vara på tiden

Tjejerna har tjatat på mig i snart ett år att de vill börja rida, jag har väl tyckt att det är för dyrt och var ska vi ha tiden till att låta dem rida?
Men nu med att T är sjuk så känner jag att mina barn ska få testa på så mycket som de vill, och om det nu är ridning så kommer jag att uppmuntra dem.
Så för två veckor sen så fick de testa att rida hos en kompis och det gick hur bra som helst!
De blev helt besatta och har inte kunnat sluta prata om det sen dess.
Jag ringde för att få in dem på ridskola och fick faktiskt två platser, så i fredags så började de,
Saker hör ju till att jag red väldigt mycket som barn och är faktiskt glad att vi har detta intresse att dela.
Så jag ska också börja bli lite medryttare, att få vara med hästar är så kravlöst och jag älskar det.
Jag känner även att allt detta med T gör att man ska ta vara på sånt som faktiskt betyder något.
Så idag har jag köpt en hel utrustning till E som är så stolt, hon hade nog sovit i hjälmen,byxorna och ridstövlarna om hon fått :)
Nu ska jag bara hitta utrustning till M och mig också.
Undrar om deras önskelistor till jul kommer se ut som min alltid gjorde.
1. Egen häst
Dock vet jag inte om Tomten fick min önskelista, för det slog aldrig in ....

Tacksamhet och lugnet

God Morgon min vän.
Ligger i soffan under fleecefilten och njuter och tar igen mig ifrån gårdagens fest.
T är i väg i Malmö på ett lekland med M som är på kalas och de andra är hemma hos mig.
Dock leker de fint och kommer in till mig då och då och berättar något som är viktigt för dem just då och springer iväg och leker igen.
Jag vaknade idag med känslan av tacksamhet och jag har ett lugn i kroppen som känns så skönt.
Mycket har nog med gårdagen att göra, det var fantastisk roligt att träffa gamla vänner och att få dansa.
Jag och T dansade tillsammans i lugnt tempo så att han orkade, det var en härlig varm känsla vi har inte dansat med varandra på så länge.
Jag ska ligga här och njuta en liten stund till, sen ska jag och barnen göra chokladbollar för det har jag lovat dem.
 Hoppas att ni får en fin söndag, i Skåne skiner solen.

T och M som dansar 

Corina och Martin våra fina vänner 

Det kom ett brev

Vi väntade hela veckan på att sjukhuset skulle ringa, men i går kom det ett brev.
T ska vara på det sjukhuset som vi varit på hela tiden men nu på Urologiska klinikens mottagning den 10 december.
Så detta betyder att vi nu har ännu en månad som vi inte vet något alls, detta att inte veta är den värsta känslan som finns.
T blev väldigt besviken, han hade verkligen hoppas på att vara opererad snart och att vi kunde börja 2014 med allt detta bakom oss.
Dock är det samtidigt skönt att han får lite tid, för han är fortfarande svag.
Den hemska hostan som har tagit över honom har gjort att han har varit extra trött när han inte får sova på nätterna.
Jag är sliten för att jag jobbar och han är trött för att han inte får sova ..ingen bra kombination.
Kärleken mellan oss är otroligt stor, men den prövas också igenom den här resan.
Man måste stanna upp och få fram tankarna att han är trött för sin sjukdom och vill inte vara arg och han måste stanna upp och tänka att hon är trött genom att ta hand om marktjänsten och känslorna.
Trötthet kan verkligen förstöra, sömnen är så troligt viktig.

Men i dag är vi ändå mitt i allt detta på gott humör.
Min fantastiska barndomsvän och min brudtärna på bröllopet och hennes sambo har fyllt och fyller 30 år i år, så ikväll ska de ha en stor fest.
Vi ska ha tjejerna med oss och grabbarna får snällt ha en mysig kväll med mormor och morfar och farmor och farfar.
Jag ser så fram emot denna kvällen, träffa vänner och lägga Cancern åt sidan och bara vara Å och T .
Det är nära hem så om T känner att det inte går så kan han gå hem vilket är skönt.
Jag hoppas att ni får en fin lördag och glöm inte att stanna upp ! säg till dem runt er att de är viktiga .

Veckovägning + hur gör jag ?

-1,7 kg blev det denna veckan :) det känns bra. totalt -8,7 kg
Efter att frossat i när T låg inne och jag inte alls mådde bra till att nu har minskat två veckor i rad ! känns riktigt bra!
Många frågar hur jag gör?
Jag har hittat mitt problem med maten, det gör det lite lättare.
Jag gick ner 36 kg mellan M och tvillingarna och då kändes det riktigt bra och då använde jag Viktväktarna.
Under den tiden så lärde jag mig vad mina "fallgropar" är och det är att jag är en känslomänniska och släpper och tror att jag kan äta som många att inte tänka.
Men det funkar inte på mig, och efter tvillingarna har vikten gått väldigt mycket upp och ner och långt ifrån där jag var innan jag blev med tvillingarna och detta påverkar givetvis en hela tiden, även om jag är en positiv människa och lycklig människa så vill man må bra med allt och orken och tiden med 4 små har inte funnits där att ta tag i det igen eller känt det där att nu så ska jag ta tag i det.
Även om jag många gånger har försökt igen så har jag inte haft det i mig .
Så nu när T blev sjuk och jag märkte att vågen började gå på fel håll ännu mer och att jag bara åt skräp,så intalade jag mig själv att om jag ska orka och ta hand om mina barn, min man och allt annat som vardagen innehåller och klara av denna sorg med att T har Cancer så är det maten och motionen och vikten som jag måste styra, och för att inte ha den ångesten över mig också!
Jag har gått till företagshälsovården i med detta med T,och det första hon sa till mig är -Åsa , du behöver endorfiner ! du ska försöka att vara ute och gå en runda varje dag och det var så det började :)
Sen låter jag mig äta gott på helgen och njuta, och har jag en dålig vecka och mår skit! så ger jag inte mig själv ångest, jag berättar för mig själv att bara jag tar tag i det igen och ger mig en tidsram.

Framtiden och nutid

Hej alla!
Tack alla för meddelanden här och all kärlek till er som ringt till T och mig för att höra hur det är med oss.
Vi blir varma när vi känner hur mycket ni följer oss.
Vi fick tag i T:s läkare i fredags förra veckan och han sa att alla metastaser på lungan och levern är borta, men han har fortfarande kvar på lymfkörteln i buken.
Detta innebär att han kommer att behöva opereras.
Personer som jag har berättat detta för säger direkt att oj vad positivt, vad bra!!
Men jag själv kan inte ta det till mig riktigt och något man har lärt sig i denna resan är att man kan inte ta ut något alls för det händer nya saker hela tiden.
Hans läkare lovade att de skulle ringa från det andra sjukhuset denna veckan och berätta när han ska opereras.
Så nu lever man igen i ett vakuum, man kan inte bestämma något, man vet inte när,var eller hur ?!
Jag har mått väldigt dåligt sista tiden och har därför inte uppdaterat så mycket, vikten ska vi inte ens prata om !!
De två veckorna som mådde som sämst åt jag igenom !
Men sista veckan har jag tagit kontroll igen och det känns riktigt bra.
Uppdatering om vikten kommer i morgon.
Nu är det mindre än 300 dagar tills vi ska förnya våra löften och jag längtar så att vi vore där redan nu och att allt detta vore över eller jag hoppas att det är över då ........

Lovar uppdatering i kväll

<3

Himlen har fått en ny ängel

I dag går mina tankar till min fina vän som har förlorat någon riktigt nära till cancern idag❤️❤️❤️

Varma Scones + Hopp och förtvivlan

Just nu sitter jag och grabbarna och T i soffan och tittar på Emil i Lönneberga.
T får fortfarande inte behålla maten riktigt och man märker att han är väldigt trött, är så glad att just nu ska han inte göra fler cellgiftsbehandlingar.
För han är verkligen mer sliten för varje gång och mår sämre och sämre.

Grabbarna letar efter farfar

I går var mina svärföräldrar här och åt middag, till grabbarnas lycka lekte deras farfar kurragömma med dem stora delar av kvällen.
I dag har det regnat hela morgonen, tjejerna skulle på simträning idag och då passade jag på att göra Scones till oss allesammans.
Så otroligt gott med varma scones med marmelad.
Längtar så till i morgon måndag, vill lägga  denna veckan bakom mig med huvudvärk och kosten och träningen har varit katastrof.
Så det ska bli så skönt med ny vecka och besked om T:s behandling ska fortsätta.
Just nu känns det som man hela tiden pendlar mellan glädje och förtvivlan. Och just nu orkar jag inte mer än glädje ....

Tända ljus är harmoni när det är en mörk morgon.

Monster och Pulled Pork

Hej vänner

Hoppas att ni sitter och myser i regnet i stugorna.
Själv har jag varit igång sen kl 6 i morse då grabbarna vaknade och ville ha macka.
Så det var lika bra att stätta igång med middagen som ska stå i ugnen i minst 8 timmar innan den är klar.
I går frågade grabbarna flera gånger om vi inte kunde köpa målar saker till dem så de kunde få måla.
Så när tjejerna gick till varsin kompis och lekte så körde jag till Bo Ohlsson med grabbarna och deras mormor.
Var verkligen beredd på en kaos dag och insåg innan att jag kommer att ångra detta.
Men inte grabbarna var fantastiskt duktiga och det var de faktiskt igår också.
De var så duktiga att det blev målar saker och varsin monstertruck.
Och tjejerna och grabbarna har lekt så fint hela morgonen.
Detta har gjort att jag har haft ork att göra saker med dem och T har fått chansen att sova.
Han mår riktigt dåligt och hade kräkt ordentligt i går när jag hämtade honom på sjukhuset.
Och idag när vi har varit iväg har han sovit hela dagen och gör fortfarande.
Som sagt är så otroligt stolt över mina barn idag som är lydiga och visar sig från den sidan, för de är som alla andra barn och ibland undrar hur man hur man ska stå ut .

Han är hemma

Huvudvärken släpper inte !
Vet inte vad det är för något , vill inte leva på piller men just nu verkar jag inte att ha något val.
Nu har jag äntligen satt mig i soffan, denna dagen har gått i ett och barnen har krävt sitt hela dagen.
Och alla förberedelse inför att T kommer hem. Men nu är han hemma och familjen har fått mat i magen, sen önskade sig tjejerna så gärna en pumpa och ja vad gör man inte för sina barn ?
Så efter middagen nu ikväll utökade vi familjen med en pumpa på trappan, har även precis gjort överraskningen till T som var semlor !! Min man älskar semlor och under säsongen i år, fick han i sig 56 st. Och eftersom det är det söta som han klarar bäst så tänkte jag varför inte fixa det han älskar.