Det har varit väldigt tyst på bloggen.
Men vi har det bra, jag har jobbat väldigt mycket och försökt att ta igen mycket av det som jag missade när T gick igenom cellgifterna.
T har också börjar jobba 25% och det börjar gå bättre och bättre, han får så otroligt ont i sina fötter när han har jobbat.
Det börjar bli bättre, nu kan han i alla fall gå dagen efter, i början fick han så ont att han blev sängliggande.
Har förstått att detta är väldigt vanligt när man gått på cellgifter.
Men när man nu äntligen har börjat att få det lite lugnare så han han börjat få ont i bröstet.
Han har fått en knuta som har svullnat upp och ömmar.
Han har varit på första besöket på sjukhuset men de kan inte riktigt säga vad det är, så nu ska han tillbaka för att ta tester och ultraljud på det.
Läkaren säger att det är till 90% det manliga hormonet som spelar honom ett spratt men man kan inte garantera det.
Cancern har satt sådana djupa spår i en, jag hoppas verkligen att läkaren har rätt..
Men T är positiv och det ska jag också vara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar