I morgon kommer han

Förlåt för att jag har uppdaterat bloggen så lite denna veckan.
Men jag har mått så himla konstigt, det började med Cancergalan och sen har jag haft ont i min kropp och en fruktansvärd huvudvärk så jag har levt på Ipren.
Det är verkligen inte vanligt att jag lever på smärtstillande.
Tänk i morgon kommer T hem, kan man hoppas att det är hans sista gång?
 att de nästa vecka säger
- Det blir operation och sen är detta över ? eller kommer de att säga att han måste ta fler omgångar ?
Men igenom denna resa har jag insett vilka som är våra vänner och vilka som finns för oss.
Mina fina vänner har skrivit till mig på FB och sms mig och inte alltid fått svar men de har tyckt att det är okej. För det är inte alltid så att jag har orkat.

Denna texten hamnade på min FB innan idag:

Har ont i kroppen idag men sitter i soffan under filten och tänker på hur mycket jag har att vara tacksam över️ livet är inte en lätt match alltid och i bland önskar man att det vore lättare att leva. Men jag har en fantastisk man, fina "busiga" barn, en familj som ställer upp i vått och torrt och fantastiska vänner och arbetskollegor. Det börjar närma sig jul och snart är det 2014. Om jag får önska mig något av tomten är det att nästa år ska alla dessa i mitt liv få vara friska.

Det är precis så jag känner, tacksamhet och jag är glad att vi inte har varit tysta om T sjukdom för vi hade inte klarat det.
Har idag bestämt mig för att fixa en överraskning till T i morgon när han kommer hem ...
Något som han älskar :) visar i morgon vill ju inte avslöja det innan ..

Jag kan inte

Jag kan inte skriva om vår helg, då mina ögon är fulla av tårar. Jag tittar på cancergalan och det ända jag kan tänka på alla öden vi stöter på under vår cancer resa och vårt öde. Här sitter jag ensam, vår fina fyra barn sover och det skulle kunna vara perfekt ! Men det är det inte för min man har cancer, min stora kärlek, mina barns pappa får inte vara med oss i kväll för att han måste ligga på sjukhuset och få cellgifter.

Då var han igång igen

Åh denna helgen har gått i ett känns det som, tänkte att jag skulle sätta mig och uppdatera bloggen men har inte fått en chans till det. Nu är vi i alla fall tillbaka på sjukhuset i Lund och T är uppkopplad. Tänk att detta är kanske sista gången ! Åh jag hoppas verkligen det. Det kommer mer bilder och uppdatering i kväll . 

Dan före dan före doppare dan

Ja så är det ju faktiskt.
På måndag är förhoppningsvis sista gången som T läggs in för 5 dagars behandling.
Redan i dag har han fått tid till röntgen efter sista behandlingen.
Den avgörande röntgen, den som ska avgöra hur framtiden ska fortsätta.
Om det ska bli fler behandlingar om det ska bli operation.
Det är kanske lika bra att vänja sig, T ska göra dessa kontrollerna hela tiden i 10 års tid framåt.
Och jag kan tänka mig att varje gång kommer man att känna stressen och rädslan.
I dag har vi tagit det rätt lugnt, det behövdes efter denna veckan som varit.
Tjejerna hade Halloween fest i skolan och det har de längtat efter i 2 veckor och planerat hur det ska se ut.
Efter att vi lämnade dem åkte vi inom mina föräldrar, ungefär samtidigt som detta med T och Cancern har tagit upp en stor del av våra liv så fick min pappa blodförgiftning samtidigt och har varit väldigt sjuk.
Så även han har fått spendera väldigt mycket tid på sjukhuset. Och igår fick vi reda på att min pappa ska operera sin höftkula på måndag, han har haft väldigt ont väldigt länge och blodförgiftningen tror man att han fick i samband med en kortisonspruta som han fick.
Så allt händer på en gång på måndag ...

Men nu är det fredag och hela familjen är samlad i soffan framför filmen som Disney Chanel alltid har och ikväll är det Tarzan .
Hoppas att ni får en fin härlig kväll med nära och kära .

Kärlek övervinner allt

I dag har hjärtat varit på sjukhuset igen, andra dagen denna veckan. Hela armen är helt uppsvullen på honom och detta kom efter hans blodpropp och har bara blivet värre. Men de tittade över honom idag och han ska försöka sitta upp med armen så mycket han kan. Jag försöker träna så mycket jag kan och har nästan varit borta varje kväll denna veckan. Men när jag kom hem ikväll så hade han köpt rosor till mig. Är så otroligt lottad att han en man som kommer blommor till mig bara så där. Viktigt att leva varje minut och varje dag. 

Måndag och Christine Meltzer

I dag har T varit på sjukhuset och fått sin påse med Cellgifter, han har även fått två påsar blod.
Jag jobbade och kunde tyvärr inte vara med honom idag, och det gör så ont i mitt hjärta varje gång jag inte kan följa med honom.
När vi körde hem skulle vi bara hem och sen skulle jag iväg och träna, men i bilen hem började T frysa igen och må riktigt dåligt precis som sist när han var inne på sin dags behandling.
Så det blev att avboka träningen ikväll och ta hand om alla barnen och se till att alla fick kvällsmat istället.
Så det får bli träning i morgon istället när T mår bättre, han har även fått feber nu igen.

I går var Christine Meltzer på Hellenius hörna och berättade om sin bröstcancer och om hur det påverkade hela hennes liv och hennes nära och kära.
Och det tog tag direkt i mitt hjärta och när jag ser hennes mans tårar i ögonen så speglar dem verkligen hur jag och hur vi känner mitt i allt detta.
Cancer är en hemsk sjukdom och den kan verkligen ta fina människor från jorden, och en familj som vår lever i rädsla hela tiden om att det kan vara slut.

Har ni inte sett klippet så rekommenderar jag det verkligen.'Christine Meltzer

Bilden är lånad av TV4PLAY

Kan man bli för gammal ?

Söndag redan !? Känner att denna helgen har gått så fort. Just nu sitter jag och myser med grabbarna i soffan och tittar på något finskt barnprogram, fattar noll men grabbarna gillar det. E önskande stora pannkakor till lunch och vad kan vara bättre en regnig söndag som denna. När jag åt min första med jordgubbssylt,sirap och grädde på, så var det som de smälte i munnen. Kan man någonsin bli för gammal för pannkakor ? Dock innebar denna lycka att jag åt förmycket och nu sitter med en gravidmage ;) T är otroligt trött och det är inte konstigt med dåligt blodvärde och vädret ute. I morgon är det dags för honom att åka till sjukhuset igen, har ska få sin dags behandling och två påsar blod. Nu är det bara en vecka tills han läggs in igen, det är verkligen den jobbigaste tiden. 

 

Fantastiska 24 timmar

Nu är vi hemma igen efter vårt dygn på slottet.
Vi var på Kronovall Slott ute på Österlen.
Det är ett vinslott vilket jag inte riktigt hade full koll på när jag bokade, vilket blev en härlig överraskning när vi väl kom dit.
När vi kom dit så sken solen över hela området runt slottet så efter att intagit afternoon tea så gick vi ut runt slottet och bara njöt av att bara vara han och jag.

På kvällen samlades vi och några andra i den stora foajén för att höra om slottets historia och även där vi började att lära oss om viner och bubbel.
Efteråt gick vi ner i deras vinkällare och fick smaka på deras Tirage och se hur de tillverkar vinet.
Kronovalls slott ägs av Kivik Holding som även äger Kiviks Musteri och står bakom Åkessons vin.
Efter detta hade de vinprovning uppe på slottet igen, men denna var vi inte med på.
T får ju inte dricka alkohol så vi kände att det var inte riktigt rätt att anmäla oss på detta.
Så vi gick upp på vårt rum och snyggade till oss i stället, för att sedan bege oss ner och träffa kocken och lära oss mer om vad vi skulle bli serverade till middag.
Det mesta är närodlat, och vinerna som de serverade till maten var perfekta i smaken.
Även om T inte drack vin så fick han olika äpple drycker från Kiviks musteri så även han fick känna sig speciell.
När klockan blev 22 så satt vi båda och nästan somnade i salongen så det var bara att hoppa i säng och i morse kl 9 vaknade vi av att det skramlade från köket som vi hade under vårt rum.
Dock vaknade jag kl 2 i natt och var rädd att Kronovalls spöke Isabelle var på besök.
Men efter noga övervägande så somnade jag om igen.

Så nu är vi hemma i vardagen igen och våra 24 timmar med att fylla på energi är över.
Tjejerna bråkar och grabbarna brottas men man kan alltid tänka tillbaka :)
Hoppas ni får en skön kväll det ska vi ha.

Överraskade mannen

I går var en otroligt jobbig dag som slutande med att vi satt gråtande i varandras famn i soffan och var otroligt trötta på allt. Och vår bröllopsdag blev som sagt allt annat än firad. Så i morse när jag kom på jobb så bestämde jag att jag bokar in oss någonstans i natt. Sagt och gjort ! Jag bokade in oss på Kronovalls slott, så jag ringde hem till T och berättade vad jag bokat och sa att nu får han fixa barnvakt. Kl 15 var vi på plats då var det fantastisk Afternoon Tea och sen har vi varit runt och tittat på ägorna runt slottet. Just nu sitter vi och njuter i biblioteket innan vi ska runt på en historievandring och sen efteråt middag. Man måste stanna upp och njuta och bryta mönster. 

Veckovägning v 42

I dag har vi -1,4 kg igen på vågen och har nu gått ner -6,9 kg på 7 veckor,det känns riktigt skönt faktiskt.
Nu dags att göra mig klar, vaknade kl 2 i natt av H och kunde inte somna om.
Låg och grubblade och tänkte över livet fram till kl 5.
Somnade till igen och nu ringde klockan, måste vara på jobb och 45 min!
Hoppas att ni får en fin fredag, jag ska försöka göra allt jag kan.

Blodpropp

Vissa dagar vill man bara gå och lägga sig igen under täcket.
I dag är verkligen en sådan dag!
Visst firar jag och mannen 9 års bröllopsdag, men vi har inte haft en chans att fira detta alls.
T har klagat på att han haft haft ont i sin Piccline sen i början på veckan, detta är den som de opererat in som han får medicinen igenom.
Han trodde att det var tejpen som de satt lite hårt i skinnet, men i morse hade han riktigt ont.
Jag sa till honom att nu måste han ringa in och jag såg att han var svullen över axeln.
Så han ringde in klockan 7:30 och då skulle de ringa tillbaka efter klockan 8 då läkaren var på plats.
När klockan var 10 var det fortfarande ingen som ringt och jag hade möten inbokade på jobbet så jag behövde veta om han behövde åka in.
T ringde in igen och då visade det sig att han hamnat mellan stolarna !! och då blev det fart på dem.
Han skulle in direkt till sjukhuset, jag fick lämna honom på sjukhuset och köra till jobb eftersom det var för sent att boka av mina möten.
Efter nån timme ringer han upp mig och då visar det sig att han har fått Blodpropp !! Man blir så trött på denna bergdalbana av känslor som hela tiden slår emot en .
Nu var det ju positivt att det börja bli bättre och då får han en blodpropp!
Så nu har vi hämtat ut ännu fler sprutor, för det billiga priset 2500:- som är blod förtunnande.
Och på måndag ska han få påsar med blod, är så glad att jag bestämde mig för att bli blodgivare.
I dag önskar jag att jag i stället befann mig på Fiji i en solstol med en frisk man och firade vår dag.
Men i går var en bra dag, så givetvis måste denna dagen vara mindre bra ?!

9 år som gifta, en dans på rosor ?

I dag firar jag och mannen vår 9:e bröllopsdag.
Och nästa år kommer vi att förnya våra löften.
Det är så otroligt mycket som har hänt under dessa 9 år och jag kan ärligt säga att vi är inte samma personer som vi var då.
Jag var väldigt ung och hade bott och jobbat utomlands, men jag kan säga att det är under dessa åren som jag nu verkligen har mognat i mig själv och listat ut vem jag är och vad jag vill.
Vi har liksom växt tillsammans och funnit en väg som vi vill gå tillsammans på.
För 5 år sen så blev jag utbränd och det var en otroligt jobbig tid för mig och familjen, men vi klarade oss igenom den.
Precis mitt i allt detta blir jag gravid och vi tror att jag fått missfall, istället visar det sig att jag har två små barn i magen.
Det blev en tuff graviditet, där det sedan efter 39 veckor kom ut två stora barn på nästan 4 kg. Bara några timmar efter så tappade jag nästan 4 liter blod och det blev väldigt jobbigt för min man som fick beskedet från barnmorskan att detta ser inte bra ut.
Men efter många timmars kämpande fick de ordning på flödet och jag fick behålla resten av blodet.
Och att vara i en familj med 4 små barn på 6,3 och två små bebisar är tufft, sömnen är helt frånvarande och många vänner vänder en ryggen, för nu blev det jobbigt för dem.
Men vi tog oss även igenom detta.
Och nu är vi här i nästa livs omvändning, Cancern .
Och jag har bestämt att vi ska ta oss igenom detta också och gå ur ännu starkare än vi gjort de andra kriserna som vi gått igenom.
Så när vi bestämde oss att nästa år när vi varit gifta i 10 år, så ska vi förnya våra löften för att då går vi in i ett nytt skede i vårt liv.
Barnen börjar blir stora, vi har gått igenom så mycket och vi är inte samma människor som när vi gifte oss.
Vi ska fira att vi älskar varandra mer och mer för varje dag och om vi kan ta oss igenom våra första 10 år med allt detta i bagaget så är det värt att fira vår fortsättning.

En sockerbagare

Är så sugen på glass i kväll :) tror att jag får synda lite med det i kväll framför tvn.
I går blev M dålig och paniken sätter igång direkt. Kommer alla drabbas?!
Och kommer T klara sig, hur påverkar det honom om han drabbas ?
Vi ringde till hans avdelning och de sa att eftersom han fått i sig 4 sprutor med stimulerande för ryggmärgen så trodde de att han har lika stor chans som någon annan att drabbas inte mer i alla fall, så skönt att han fått fyra sprutor.
I morse satt han och H på golvet och sjöng en sockerbagare och rullade med mina kavlar :) med M är det bara bra  har varit som vanligt sen i går kväll, men hon får snällt stanna hemma i morgon också även om hon själv tycker att hon är friskt.
I morgon är en speciell dag för mig och mannen ❤
I dag har varit en bra dag, min fina familj som betyder så otroligt mycket.
Livet är så orättvist ibland, men det har lärt mig att stanna upp och lägga energi på människor som bryr sig och som betyder något för mig för oss ..

Save The Date

I dag hoppas jag att våra vänner och familjemedlemmar får ett leende på läpparna när de öppnar posten  <3

Ett ord tusen reaktioner

Fick denna bild av en vän för någon vecka sen, min vän går igenom det som jag också går igenom.                       Orden stämmer så väl 

Söndag kväll är här

Även om jag igår inte trodde att söndagen skulle komma, så är den nu här.
I går gick jag verkligen på knäna.
Men vår fina vän Jenny kom hit och tog med sig alla barnen ut i skogen. Jag och mannen somnade innan de hade lämnat tomten, och sov i 2 timmar innan vi över huvud taget vaknade till.
Det var fantastiskt skönt att få sova, det hjälpte mig att ge barnen en kvalitetskväll sen.
Både jag och T somnade innan klockan blev 22, och fick sova till 7:30 i morse.
Jag vaknade pigg och med energi :) fantastisk känsla.
Jag fick städat huset, tömt alla tvättkorgar och lagat söndagsstek och tränat.
Så nu sitter jag här i soffan och är otroligt stolt över mig idag.
T har istället haft en dåligt dag, idag har han mått så dåligt att han har varit och kräkt ett par gånger.
Så det är först nu som han har tagit sig upp från sängen och vi kan sitta och mysa i soffan tillsammans,
Jag tror inte att vi blir starkare genom att inte be om hjälp,utan det är hjälpen som gör oss starkare.

Jag orkar inte !!!

Jag är så trött !! Och då är jag både trött i själen och i kroppen. Min sömnbrist är så stor nu att jag inte vet var jag ska bli av ! Denna veckan har åter varit så tuff, allt vilar på mig. Plus att jag ska jobba och träna och städa och laga mat. Men just nu vill jag bara lägga mig ner och gråta. Tittar jag tillbaka på bloggen så ser jag att veckan sist när T låg inne mådde jag precis lika dåligt och var otroligt trött. Kanske tar jag slut på kroppens förråd den veckan som han är borta. H och W är totalt helt uppe i varv och de bara skriker, bråkar och ropar på uppmärksamhet och vill ha sin mamma och pappa och vi orkar inte !!!! Grabbarna vaknade kl 5 i morse igen och då i full speed och jag förstår dem. De är två grabbar i 3 års åldern och de har energi där efter. Men jag orkar inte. Åkte iväg och tränade och många kanske tycker att det är dumt, när det är så här men det är bara där jag kan vara och Inte behöva tänka utan bara lyssna på instruktioner. Det brukar räcka för att jag ska orka lite till, men inte idag. Man känner sig inte bara som en dålig människa utan även som dålig mamma och fru. Idag skulle jag bara vilja byta ut allt och lämna in handuken ......

I dag blir familjen hel igen

I dag kommer äntligen T hem, längtar så att det gör ont efter honom.
Har jobbat nu i två dagar så har faktiskt inte haft möjlighet att träffa honom, men har ju pratat med honom.
Och det får mig att bli så ledsen att han mår sämre och sämre under var behandling, han har känt sig riktigt dålig under denna veckan och nu ska han komma hem till alla som bara vill vara med honom.
Det är något med barnen varje natt innan T kommer hem, de blir oroliga i sömnen. Alla kommer ner i vår säng och kl 2 i natt vaknade W och ville prata om att pappa är på sjukhuset och han får mat där och han kommer hem i morgon.
Han ville prata om att hur mycket han älskar oss alla och om alla sina kompisar på dagis och vad de heter i efternamn,
Och det var ju inte så att man kunde blunda och somna, för han var noga med att se till att jag svarade honom hela tiden.
Sen kom H kl 5 i morse och ville ha macka och titta på Tv.
Saken hör också till att mormor och morfar hämtade dem på dagis i går och de glömde ta med napparna, och detta var ju också något som H beklagade sig högt om i morse kl 5.
Så jag bokade av morgonträningen och nu ska jag bara gå och lägga mig och sova och ta igen så mycket jag kan innan jag ska köra och hämta min kärlek.

Veckovägning

Denna veckan körde jag veckovägningen i dag istället.
Kände att jag orkar inte i morgon och så skönt att ha gjort det redan.
Och härligt var det -1,4 kg, kändes riktigt bra efter att ha stått still i 3 veckor.

Hur ska man räcka till för alla ?

I dag är jag trött, har varit fullt upp på jobbet i dag.
Men det känns fantastiskt att få gå in och jobba så mycket som kroppen och knoppen orkar,det gör att jag känner att cancern kan jag få lägga lite åt sidan.
Men när man sen kommer hem och T inte är hemma, och barnen ropar på all uppmärksamhet så påminns man igen.
Alla barnen och jag sitter just nu runt köksbordet, E sitter och gör sina läxor och M sitter och vill också ha läxor så hon gör allt för att överrösta sin syster och få all uppmärksamhet.
- Mamma, hur kan du allting ?
Ja ännu är man barnens idol, snart är de väl så stora att de inte är intresserade av vad jag har att säga.
Pratade med T precis och han har ordentligt ont i sin mage, eftersom det samlas en massa vätska som inte tar sig ut.
Som tur är så får han något som ska hjälpa honom mot smärtan och tömma magen på vätskan.
Önskar så att jag fick all tid i världen och sitta och mysa med mina små, de har nu efter tre gånger full koll på att pappa är på sjukhuset och han kommer hem på fredag.
Förra gången när han skulle komma hem, så hade E pratat om det i skolan och då hade de tagit upp det lite som en diskussion och fröknarna hade hjälp E och de hade förklarat en del.
Jag tycker att det är nyttigt att prata om det, mycket för att jag vill att de ska känna sig sedda barnen i detta.

I kväll ha de alla fått chansen att prata med T :) Och barnen berättar för honom vad de gjort i veckan och om att de längtar tills han kommer hem på fredag <3

Här är en bild på W när han pratar med pappa <3 

Har ont

Jag vet att cancern har börjat gå tillbaka på T, men när jag pratar med honom och han har jätteont, då vill jag bara krama honom och vara där för honom ❤️❤️ 

Positiva besked

I dag fick vi äntligen prata med läkaren, och frågade då givetvis om röntgen.
T:s Metastaser i lungan, levern och magen har börjat minska och svarar precis som de vill på cellgifterna.
Så nu ska han genomgå dessa två behandlingarna som han har kvar och sen blir det operation och om allt går som planerat vidare så kan vi leva som vanligt efter det :)
Är så otroligt lycklig, visst han måste gå på kontroller i 10 år framåt, men vi håller tummarna att det inte blir återfall.
Nu vill jag bara leva i nuet.
Mitt i allt detta har jag skrivit klart våra "Save The Date" kort för att förnya löftena och de ska snart läggas på lådan.
Livet handlar verkligen om att ta vara på livet, njut av varje minut och visa dem som finns där att de betyder allt för dig.
Jag kommer inte ropa hej ännu men ett litet tjena i alla fall :)

Hittade en bild på familjen från när vi var på Kreta för 2 år sen .
Störst av allt är ju ändå Kärleken ..... 

Ge blod

I dag var det då dags att ta mig och skriva in mig för att lämna blod.
Som jag berättat innan så är jag otroligt nål rädd. Det har jag varit i hela mitt liv, men jag ska göra vad jag kan för att rädda liv.
Sjuksköterskan som skrev in mig berättade att de har nästan alltid har minus i blodbanken.
Tänkte för mig själv när jag satt där, tänk om någon av mina nära och kära  kommer in och det är brist på blod?! Så även om jag är rädd för nålarna så är jag otroligt stolt över mig själv.
 Är någon där ute sugen på att också hjälpa till ? Gå in på www.geblod.nu

Njuta av varje sekund

Då är det kväll och hjärtat har packat sin väska till sin vistelse på sjukhuset.
Barnen har lagt sig och några av dem sover redan.
Vilken fantastisk söndag vi har haft med barnen idag, efter alla aktiviteter på förmiddagen för tjejerna blev det pannkaks lunch och sen gav vi oss ut i det fina höst vädret.
Grabbarna fick cykla och vi begav oss till lekplatsen.
Innan vi gav oss iväg blev vi bjuda på både fotbolls trix och gruskakor.

Var tvungen att ta en bild på en gata precis där vi bor, där alla höstens färger är fångade.

Sista helgen innan 3:e behandlingen

Hej ni fina
 ja vad ska man säga om helgen?!
 Den började ju inte alls bra, men på kvällen bestämde vi att när W somnat så skulle resten av familjen ta sig hem.
Och det var otroligt skönt, natten blev som en storm, ingen var stilla alla var i vår säng och barnen trillade ner från sängen om varannat.
Så när grabbarna slog upp ögonen 5:30 så var denna mamman allt annat än pigg.
Detta är inget ovanligt för en familj som vi med 4:a små, dock när man har en man som är sjuk och just genomgår en cellgiftbehandling och behöver sin sömn så till sist är tålamodet slut.
Även om jag vill orka för alla så till sist orkar man bara inte! Och barnen kan testa sina föräldrar, och våra på olika sätt. En Tweenie, en 6 åring och två grabbar på 3 år!
Så igår eftermiddag bestämde jag att vi åker och ser på bio för att bryta i vardagen. Så det blev filmen Flygplan och McDonalds efteråt. Grabbarna såg dock bara halva sen var popcornen slut och ingen Blixten och Bärgaren och då började de springa och störa.

Så de fick snällt gå ut. Barnen var nöjda sen när vi kom hem och det kändes skönt.
 De fick ha mys med sina föräldrar, vi försöket att pricka in det när T mår ok. Så att det är ca var 3:e vecka. Nu sitter jag i soffan och myser efter frukosten, barnen sov riktigt bra i natt och jag och T somnade innan kl 22 i går. Detta innebär att jag känner mig riktigt pigg idag.

I dag är det aktiviteter för tjejerna och emellan varven ska vi mysa massor med varandra. I morgon börjar en ny jobbig vecka med att T åker in igen och är borta hela veckan. Fortfarande inget svar på röntgen, hoppas att vi får det i morgon när han läggs in ❤

veckovägning

I dag blev det +/- 0 på vågen, det är helt okej, känns dock lite som kroppen satt sig i en platå.
Hoppas den lossnar lite nästa vecka, dock börjar jag sakta få ont i halsen och det betyder ingen träning.
Och T åker in nästa vecka och jag vet hur svårt det är känslomässigt, men jag ska klara det.
Just nu längtar jag bara efter att få sova, barnen har strulat hela natten och då menar jag hela natten.

Fantastiska vänner

Ja vilken fredag det blev, W har fortfarande ont i sin lilla mage. Alla är så duktiga och bakar till kanelbullens dag, det skulle jag också göra men nu blev det ju inte så. Och jag hade ingen möjlighet att ge mig ut heller. Men min fina vän Elin kom med helt nybakade bullar till mig ❤ så jag tog en super god bulle och satt mig i soffan och satte på en gammal "feel good" film Sweet home Alabama. Det behövde jag ❤ saknar de övriga i min familj.

Vad är en bal på slottet ?

I går hade jag en fantastiskt dag ❤ jag träffade alla mina fina kollegor, vi hade en stor dag på jobb och sen var det fest på kvällen för området som jag jobbar i, fyllde år.
Jag träffade så mycket intressanta människor och jag kände mig som mig själv.
Cancern kom absolut upp, men det var inte mycket tid den tog igår av mitt liv.
Men idag är jag tillbaka i verkligheten igen . Skulle lämna grabbarna på förskolan, hinner inte ens lämna dem innan W börjar kräka!!
Och enligt pedagogerna är det många som är sjuka och det började i går.
Och T ska läggas in på måndag och vi vågar inte ta chansen, så innan jag och W kom hem igen, så fick han lämna huset.
Och nu får vi se om han kommer hem innan han läggs in.
Fortfarande inget svar från läkaren, men jag hoppas verkligen att det går på rätt håll ❤ tycker inte om när vi splittrar familjen ❤ så nu sitter jag och W i soffan och myser och själv känner jag mig besviken och ledsen, denna helgen är så viktig innan han åker in.

Rosa Bandet

Kvällen är här och barnen sover. T mår bra just nu och det känns så skönt. Han hjälper till här hemma och jag får lite mer egentid då. Men på måndag när han läggs in igen, då vet jag att han sakta bryts ner igen och sen dröjer det 2 veckor igen innan han kan hjälpa mig genom att avlasta här hemma. Och givetvis kräver jag inget av honom, men han och jag har alltid delat på allt , så jag vet att han mår dåligt när han inte orkar med barnen eller vardagssysslorna.   Är hemma efter en härlig kvällspromenad och nu blir det mys i soffan ❤ glöm inte stödja Rosa Bandet, jag har redan köpt mitt band 

Smörsopp

Vi hade kontakt med sjukhuset hela kvällen igår, till slut kom man fram till att T skulle ta feber nedsättande och gå och lägga sig. Eftersom T hade lämnat blodprov på morgonen så hade de färska blodprov och de visade inte på någon infektion.
Och i morse när vi vaknade så hade febern försvunnit igen :)
glada var vi, så himla skönt.
Varje dag händer verkligen något nytt med denna sjukdomen känns det som.
Och som anhörig känner man sig så maktlös, man vill ju bara hjälpa och stötta.
Cancerkompisar.se håller just nu på att samla pengar för att finnas där för oss som anhöriga, två stora saker är att de vill hålla Ambassdörsutbildningar och fixa en Cancerkompisdag där man ska få en chans att träffas och ha workshops om hur man möter upp i en kris.
Som anhörig är man otroligt tacksam för all hjälp som man kan få.
När jag kom hem från jobb, så stod det en stor påse med svamp i köket.
M har varit och lekt med en kompis efter skolan och då hade de plockat Smörsopp, så just nu försöker jag att hitta några bra svamp recept med just den svampen i.
Finns inte så mycket, men har min dotter plockat så mycket svamp så ska jag givetvis laga något.
Hoppas att alla ni där ute får en bra kväll och glöm aldrig att berätta för era nära och kära vad de betyder för er ❤