9 år som gifta, en dans på rosor ?

I dag firar jag och mannen vår 9:e bröllopsdag.
Och nästa år kommer vi att förnya våra löften.
Det är så otroligt mycket som har hänt under dessa 9 år och jag kan ärligt säga att vi är inte samma personer som vi var då.
Jag var väldigt ung och hade bott och jobbat utomlands, men jag kan säga att det är under dessa åren som jag nu verkligen har mognat i mig själv och listat ut vem jag är och vad jag vill.
Vi har liksom växt tillsammans och funnit en väg som vi vill gå tillsammans på.
För 5 år sen så blev jag utbränd och det var en otroligt jobbig tid för mig och familjen, men vi klarade oss igenom den.
Precis mitt i allt detta blir jag gravid och vi tror att jag fått missfall, istället visar det sig att jag har två små barn i magen.
Det blev en tuff graviditet, där det sedan efter 39 veckor kom ut två stora barn på nästan 4 kg. Bara några timmar efter så tappade jag nästan 4 liter blod och det blev väldigt jobbigt för min man som fick beskedet från barnmorskan att detta ser inte bra ut.
Men efter många timmars kämpande fick de ordning på flödet och jag fick behålla resten av blodet.
Och att vara i en familj med 4 små barn på 6,3 och två små bebisar är tufft, sömnen är helt frånvarande och många vänner vänder en ryggen, för nu blev det jobbigt för dem.
Men vi tog oss även igenom detta.
Och nu är vi här i nästa livs omvändning, Cancern .
Och jag har bestämt att vi ska ta oss igenom detta också och gå ur ännu starkare än vi gjort de andra kriserna som vi gått igenom.
Så när vi bestämde oss att nästa år när vi varit gifta i 10 år, så ska vi förnya våra löften för att då går vi in i ett nytt skede i vårt liv.
Barnen börjar blir stora, vi har gått igenom så mycket och vi är inte samma människor som när vi gifte oss.
Vi ska fira att vi älskar varandra mer och mer för varje dag och om vi kan ta oss igenom våra första 10 år med allt detta i bagaget så är det värt att fira vår fortsättning.