I dag är verkligen en sådan dag!
Visst firar jag och mannen 9 års bröllopsdag, men vi har inte haft en chans att fira detta alls.
T har klagat på att han haft haft ont i sin Piccline sen i början på veckan, detta är den som de opererat in som han får medicinen igenom.
Han trodde att det var tejpen som de satt lite hårt i skinnet, men i morse hade han riktigt ont.
Jag sa till honom att nu måste han ringa in och jag såg att han var svullen över axeln.
Så han ringde in klockan 7:30 och då skulle de ringa tillbaka efter klockan 8 då läkaren var på plats.
När klockan var 10 var det fortfarande ingen som ringt och jag hade möten inbokade på jobbet så jag behövde veta om han behövde åka in.
T ringde in igen och då visade det sig att han hamnat mellan stolarna !! och då blev det fart på dem.
Han skulle in direkt till sjukhuset, jag fick lämna honom på sjukhuset och köra till jobb eftersom det var för sent att boka av mina möten.
Efter nån timme ringer han upp mig och då visar det sig att han har fått Blodpropp !! Man blir så trött på denna bergdalbana av känslor som hela tiden slår emot en .
Nu var det ju positivt att det börja bli bättre och då får han en blodpropp!
Så nu har vi hämtat ut ännu fler sprutor, för det billiga priset 2500:- som är blod förtunnande.
Och på måndag ska han få påsar med blod, är så glad att jag bestämde mig för att bli blodgivare.
I dag önskar jag att jag i stället befann mig på Fiji i en solstol med en frisk man och firade vår dag.
Men i går var en bra dag, så givetvis måste denna dagen vara mindre bra ?!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar