Möte med Narkosläkaren.

I dag fick vi åka in till sjukhuset i Malmö och träffa narkosläkaren, och för att ta förberedande prover inför T:s operation.
Finns det något värre än att sitta i ett väntrum ?
Känns lite ångestladdat att sitta där.
Vi kom i alla fall in och det var en riktigt trevlig läkare även detta, och han ska också vara med på måndag vid operationen.
Han berättade hur allt kommer att gå till och han var också noga med att berätta hur stor operation detta är.
T ska läggas in redan på söndag för att opereras först på listan kl 07:30 på måndag, han kommer inte få möjlighet att prata med mig under måndagen då återhämtningen är lång efter en sån operation.
Men läkaren lovade mig att kirurgerna kunde ringa direkt när det är över.
Man kan väl säga att när vi gick där ifrån så var det med en klump i magen.
Och T är rädd, mycket rädd och jag är också rädd.
Man ska inte måla FAN på väggen, men det känns som Cancern är Hopp och Förtvivlan hela tiden och jag vet inte vilket detta är.
Det kändes ju inte bättre när vi kom ut till bilen och det visade sig att vi hade parkerat på Handikapps parkering !! Väldigt dåligt skyltat och vi var nog inte i vårt sinnesfulla bruk för att se det kanske heller.
Men vi hade lagt på pengar så det var ju rätt av oss, men härliga 1000 kr ska vi ge till Malmöstads parkering. Suck.....
Men skit i det !! vad gör de pengarna om 10 år ?